2005-05-03

Hur var det med public service-policyn?

I slutet av förra året fick SVT-frilansaren Per Gudmundson av sin chef veta att anställning vid ett public service-företag inte var förenligt med att uttrycka politiska åsikter på sin fritid. Gudmundson fick sluta blogga.

Många blev upprörda, både inom och utom bloggvärlden. Riksdagsledamot Tobias Billström (m) skrev om det och interpellerade kulturminister Leif Pagrotsky.

I sitt svar anförde Pagrotsky bland annat (min fetning):
På Sveriges Radio har man också ett sådant kollektivavtal. Det är mycket tydligt. Jag ska läsa ur det avtalet. Jag vill påminna om att ett kollektivavtal är en överenskommelse mellan två parter. Det är alltså enighet mellan fack och arbetsgivare om detta. Det står så här: Medarbetare är skyldig att i offentliga sammanhang avhålla sig från sådana uttalande och åtgärder som kan medföra att företagets opartiskhet, särskilt på det politiska området, med fog kan ifrågasättas.
Själv har jag fått detta bekräftat i en längre mailväxling med den inledningsvis nämnde SVT-chefen.

I Journalistförbundets tidning Journalisten kunde vi i gårdagens webupplaga läsa om en i sig bedrövlig incident i samband med söndagens förstamajtåg i Jönköping:
Två reportrar på Sveriges Radio Jönköping attackerades under ett första majtåg när de närmade sig ett gängbråk mellan Afa-anhängare och nynazister.

En av SR-medarbetana var ledig på söndagen och deltog som privatperson i första majtåget. Det utbröt ett slagsmål under ett tal och när han försökte se vad som pågick blev han fasthållen av anhängare till Afa (Antifascistisk aktion).

-De sa att ”vi kommer att ta dig, vi vet var du bor”… och sedan kom deras ledare fram och spottade mig rakt i ansiktet, säger han. /.../

Men bortsett från vänsterfascisterna i Afa - notera alltså andra stycket: "En av SR-medarbetana var ledig på söndagen och deltog som privatperson i första majtåget."

Hur går det ihop med public service-reglerna som SVT-chefen och kulturministern hänvisade till?

Per Gudmundson fick inte blogga på sin fritid - varför skulle då andra public service-anställda få demonstrera på första maj på sin fritid?

Såvitt jag känner till gör inte regeringsformen skillnad på demonstrationsfrihet och yttrandefrihet. Det ena friheten värderas inte högre än den andra.

Är det måhända public service-företagen som gör skillnad på folk och folk?

Den komfortabla inkonsekvensen II

Bulten i Bo - denne anonyme hjälte, tuff som ett spjut bakom sitt trygga tangentbord - säger sig alltid ha varit anhängare av uppfattningen att diktaturer bör demokratiseras.

Men Bulten i Bo kan inte presentera bevis för att han hyst denna uppfattning någon längre tid.

Bulten i Bo kan inte berätta hur Irak skulle ha demokratiserats om inte befrielsealliansen hade invaderat och avsatt Saddam Hussein.

Bulten i Bo kan inte förklara varför hans åsikter skulle vara "självklarheter", utan rusar i stället och gömmer sig när tillvaron blir alltför besvärlig.

Usw.

En imponerande prestation.

Och svaret är han naturligtvis fortfarande skyldig:

Varför är det en "självklarhet" när Bulten i Bo påstår att han alltid har förespråkat demokratisering av diktaturer?

Varför är det INTE en "självklarhet" när andra påstår att de alltid har förespråkat demokratisering av diktaturer?

free hit counter